Låt mig börja med ordet vän!? Vad är en vän? Det man trodde va en vän?!
För mig är en vän en människa som man kan lita på, ställer upp i alla väder och vind. Man talar sanning för varandra hur jobbigt det än kan vara. Självklart gör man fel, osv. Men då är inte en ursäkt långt borta och man kan sänka sig till den insikten och en riktig vän kan förstå.
För alla är inte detta lika självklart, Dock kan jag ibland också fundera på om detta inte riktigt är förstått hos den människa som gör fel?! Förstår dom att dom ljuger? Vissa ljuger ju så att dom tror sig själva!?
Men OM man ska ljuga är det väldigt "smart" att säga samma sak till alla?! För när dom som fått höra en sak börjar prata med varandra kommer det väldigt många oklarheter fram.
Jag har fått höra en hel del, men dum (godtrogen) som jag är har det alltid gått bra att skjuta iväg det. Jag går inte på andras erfarenheter, jag vill att människan ska göra mig något innan jag tror på det.
Och VIPS! Så fick jag ett meddelande.! Då gled mina blå ögon isär, till varsin sida kommunen, hakan ner till knäna.
VARFÖR har jag gått och trott att denna människa skulle vara just min vän?!
Jag blir så förbannat besviken.
På denna människa, men framför allt mig
Själv! Som inte lyssnade när varning efter varning gavs. Jag ville lita på MIN vän. Inte lyssna på andras erfarenheter.
Men nu vet jag. Vilken sida man ska vara på.... Avigsidan är alltid den man nålar om man ska ha rätsidan fri.
Tack för den tiden jag trodde på dig.
Lämna bubblan med lögner så mister du inga fler vänner. Frid.!