Kroppen ändrar form.

Jag har ökat 6 kilo på vågen.

Jag har gått ner en storlek i kläder nu, Jag älskar denna ekvation.

Jag rensar garderoben och det är lite irriterande att jag köpt kläder i en storlek för att det passade när jag bestämt mig för att träna.

När man tar fram kläderna 3 veckor senare? Ja då ramlar dom av.

Så här kan ni fynda!=)



Crossfit shorts Lila nypris 399:- Nu 150kr

Crossfit shorts Svarta  nypris 299.- Nu 150kr

2Xu Tights  Svart/blå  Nypris 999:- Nu 400kr

Våg- Våga- Väga- Vikt.

Väga maten, Väga kroppen, Våga äta, Viktigast är ändå vikten.?

ELLER?

Nej, nej och åter NEJ.. Jag gillar att ställa mig på vågen för att ha flera måttstockar att gå på när det gäller min kropp och mitt välbefinnande.

I somras när jag träffade Anders vägde jag 57 pannor. Jag har inte vägt så lite sedan jag gick på högstadiet... Nu väger jag 63 kilo och har samma kläder som då. Eller nej det har jag faktiskt inte, Jag har storleken mindre!

SEX KILO har jag gått upp på vågen, Medan jag i spegeln har tappat fett men lagt på mig muskler. (Hoppas jag).
Styrketräning formar och slimmar kroppen på ett bra sätt eftersom det stärker kropp och knopp.

Dom som läst min blogg ett tag vet att jag hade som mål att hitta rutorna fram till jul?!
Ytligt kan den ena tycka, löjligt för den andra, Goals för den tredje och skitsamma för den fjärde..

FÖR MIG? Just precis! Det viktigaste är vad jag känner och tycker. Det var ett mål och jag klarade det.  Det roliga är att bilden är tagen när jag vägde 63 kilo och inte 57 kilo.

Om ni sätter upp ett mål, Låt det ta tid men våga pressa dig själv om du verkligen vill något. Mitt mål kom inte bara av att träna, utan jag fick lov att äta rätt också.  Jag är nog inte ensam om att vilja ha ett trollspö som ger dig kroppen du såg på Instagram av bara en liten viftning?

INGA URSÄKTER gott folk! Det finns inte en endaste ursäkt till att inte röra på sig om man verkligen vill fixa till det viktigaste du har. (Kroppen alltså).

Se så!!

Idag är det Torsdag och det är helt okej att starta idag, Ta beslut över din kropp och börja nu fast det inte är den där typiska " På Måndag ska jag börja mitt nya liv".

Varje dag är den dagen du ska leva ditt nya liv!! Kom igen!

Att lära en 30åring Crossfit.

Är som att försöka lära en död hund att sitta.

Idag är det Onsdag, Igår var det Tisdag och jag hade en träningsfri dag för första gången på 12 dagar!

Det som händer när man inte tränar är att hjärnan går på högvarv pga alla frågetecken som ploppar upp när inte den fysiska delen av kroppen får sitt.

Jag blir lättare irriterarad och sugen på en massa skit att stoppa i truten.

Idag är det Onsdag... Som jag skrev ovan och det kan vara så illa att jag har en vilodag till, Förstår ni? Det är inte helt okej men min sambo fyllde 22 år häromveckan och idag är det "kalas".. Ni ser vart det leder va? Träningsfri? Fika? LÄTTIRRITERAD....

Jag ska försöka rymma ut i stallet en sväng för att hänga i stegen och köra ett pass på egen hand.

Nu har jag kört ca 40 pass på Crossfit Leksand, Det är med blandade känslor jag skriver detta.. Jag älskar att träna men jag hatar att inte vara bra/bättre/bäst.

Att som 30 åring försöka lära sig gå på händer, olympiska lyft, trixa i ringar, ro, hoppa hopprep med dubbelhopp, flänga runt i en rigg värre än små japanska ninjor och sedan få det att se bra ut är i klass med att försöka gifta sig med Zlatan.

Ibland ger jag upp, Men så blir jag arg och tänker att jag SKA FAN lära mig.  Sen testar jag och det fungerar inte utan jag vill ge upp igen. Jag blir arg på mig själv och jag SKA FAN lära mig kommer upp igen. Jag tragglar med lätta vikter medans jag ser andra skjuta den där förbannade stången rätt upp i taket trots 10 dubbla vikter.  Irriterande? Nej... snarare knäckande.

Att inse mina begränsningar har jag gjort fast ändå inte. Det smyger sig ett
 - Du kan Ida, Du kan över min axel ibland. Inse bara att du kanske inte kan lika bra eller lika mycket.

MEN HALLÅ, De var det som va grejen. Jag vill kunna allt och lite till. Helst igår.

Hjärnspöken har vi alla hört talas om det vet jag,  jag har en hel arme i mitt huvud.

Försök att hindra en död hund från att sitta.  Helt omöjligt jag vet. För den är död.

Lika omöjligt att hindra mig från att åldras mentalt och inse att jag är galen.

Jag SKA kunna allt det jag inte kunnat förut, Jag SKA lära mig allt jag vill.


Ni kan följa vägen här. Om än krokig och många rondeller så är vägen här....

Inte tillbaka men inte heller borta.

Jag får frågan vart jag är, Man vill läsa om mina strapatser i livet och hur jag tränar.

Mitt liv:

Sover
Kliver upp
Jobbar
Umgås med min son varannan vecka
Tränar
Äter
Sover.


Så sjukt tråkigt liv att "skriva" om. Men ett sjuhelvetes underbart liv att leva.

Det kan verkas vara enformigt? Stämmer till fullo!

Mitt liv.

Jag är där, Men inte här.

IGÅNG IGÅNG.

I Måndags startade jag upp det "gamla" jag igen. Började med ett lättare skivstångspass och lite rodd för att känna på hur kroppen mår efter vilan.

Jag har inte tränat på 18 dagar så det kändes att jag inte var helt med på banan.

Eftersom det inte finns några ursäkter även om jag i Tisdags vaknade med liiite ömmande kropp var det bara att ta sig till Leksandshallen och köra ett "Karin-pass" för att få igenom hela kroppen.

Igår, Onsdag vaknade jag med ännu mera värk, MEN inga ursäkter i världen finns för att slippa träna. =)
Sagt och gjort.! Erik på jobbet följde med till hallen och vi körde ett rejält benpass. Jösses Amalia alltså. När jag vaknade i morse fick jag lov att känna ifall kroppen verkligen satt ihop;)

Idag är det Torsdag och jag är sprudlande glad! Dels för att jag får göra det jag fullkomligen älskar, Ja att träna. Sen att vågen visar -0,5 kilo sedan i Måndags.

Nu räknar och väger jag maten för att se vad jag ligger på ungefär på gällande in och ut konto.

2veckor med STRIKT kost där jag varken ska kolla åt candy eller andra sockerkällor.

Tråkigt liv när man inte får unna sig? Njae... Alla vet känslan när man ställer sig i spegeln och ler för sig själv att helvete va bra det börjar bli. Jag njuter av att få gå runt i min kropp.

Förnekelsen av detta? Ja den finns tyvärr i oss alla och man unnar sig så mycket skit för att sedan intala sig själv, Man lever bara en gång.. Jo förvisso?! MEN kroppen mår inte speciellt bra av all skit vi stoppar i oss även om knoppen ibland kan må bra av att få ta den där bullen eller godisbiten.

Alla gör som dom vill när det kommer till sin egna kropp. Men tänk på det när du gnäller över den där extra bilringen, men ändå förnekar i spegeln, eller inte får igen brallorna.

Mat ska man äta! Massor! Jag älskar mat och skulle aldrig va utan det. Men där räcker det.
Jag ser inte godis som att unna mig, Jag ser det som att skända och beröva min kropp.

TACK för mig.

Ibland känner jag mig svälld som en gravidus.

 

 

Jag älskar mitt liv.

Omständigheter som inget vet.

Som ingen vet... Eller kommer att veta.

Precis så är det.! Jag har haft ett litet uppehåll med träning och därav den kassa uppdateringen.

Om jag ens kommer fortsätta blogga??.

Livet är så mkt bättre än på länge och därför läggs ingen tid här... Eller så beror det på att jag inte tränar och får eller ger någon inspiration.

Vi får se, Vi får se.

 

HAN ÄR SAKNAD. <3

Den där magen.

Igår var jag på ett corepass 18,00 at Leksandshallen.

Det jag m å s t e lära mig är att träning inte alltid är 150 i puls och svetten ska spruta från alla håll för att det ska vara godkänt.

Igår tror jag mer eller mindre att det va vilopuls passet igenom men idag sitter jag med lite känningar i bålen.

Summa summarum är att jag kan få muskelvärk utan släng och fläng=).


Fredag idag och det är hovslagarhelg! Dock är jag hästlös men det är ju en av mina bästa vänner som skor... Så jag är fortfarande ansvarig och står för boende=).

Slitet mot rutor i December fortsätter...

Vilar mig i form.

Andra dagen som jag vilar.  

Håller tummarna att jag vilar mig i form. 

Det är huvudbry för en del saker nu.... Det SKA ordna sig. 

Jag failar också.

Rätt ofta också om jag får säga det själv.

Igår skulle jag ha tränat, eller jag försökte med gråten i halsen. 

Vissa dagar är man bara sämre mentalt och även fysiskt. När man har en dag då man är "dålig" på båda är det inte kul... Igår var en sådan dag. 18-20 var jag på gymmet och utförde inte ett endaste jävla dyft! Gick 7 steg på händer och gjorde 7 benböj. 

När det blir på det viset blir jag arg för att jag är arg och då kommer tårarna i ren frustration. Jag är mänsklig, trots kommentarer om fysfenomen, vilja av stål och allt du tar dig för klarar du med råge. Ni ska se när jag bryter ihop, bryter ner mig själv till molekyler och andas som en vindmaskin mellan hulkningarna. 

Jag har också dagar då träningen skiter sig... Visst, jag har lätt för mig i det fysiska när det kommer till utmaningar. Min stora utmaning är att hålla prestationsångesten på lagom nivå, lite tror jag att man behöver för att kunna pressa sig lite mer och våga kliva över gränsen. Sen måste man balansera och hålla hjärnan på rätt sida så man tycker att det är "kul" att plåga sig lite;). 

Jag har en tendens att sänka mig själv. Samtidigt som jag har tendens att HÖJA mig själv när det väl gäller för då slår adrenalinet på. Men till vardags måste jag låta mig våga förlora. Jag måste kliva ur comfort zon 1 och våga vara sämre än andra. 

Varför kör inte du crossfit?? Du har alla förutsättningar man kan. Tack... Jag vet! Jag vet jag veeeeet. 

Just därför, för att andra tjatar, för att jag ser andra vara 70 resor bättre. Dom har hållt på 2-3 år och kastar vikter som luft, medan jag knappt orkar lyfta mina egna armar vissa dagar.  Att kliva in i ett rum och inte behärska allt som hör till för min ångest att växa sig så stor att jag inte ryms i rummet. 

-Du har ju världens bästa CF lärare... Ja min Anders är sjukt bra på det han gör. Vi har en relation och den ska helst förbli det också;).... Folk som känner mig vet att tävlingsdjävulen är inte len och trevlig!! Går det inte direkt eller att jag lyfter mer än någon annan känner jag mig piss, ska han då stå och titta när jag e kass?? Dont think so! Vi tränar på olika håll tills jag mognat! Haha! 

Idag är en mindre bra dag, men den är bättre än igår. Därför ligger jag hemma i soffan med träningsförbud från min inre röst. Jag kan lyssna på kroppen, det har många svårt att tro. 

Det är mycket som händer i min kropp just nu. Så av olika skäl är min gnista stark som tusan ibland och nära kol den andra. Men med rätt vindar så ska det bli gnista och sprak i elden igen.... SNART! 

Frid folkens! Kom ihåg! Det är helt okej att bryta ihop, gråta och vara lite gnisslig. Men kom också ihåg att klättra upp igen! För utsikten där uppe brukar vara fantastisk, speciellt när man kan titta ner och se vart man varit! 

Make it happen.

Laxbit och en potatis räcker gott och väl! 

Sen lite sallad och keso på det!! :)