Torsdagens STÖRSTA frågetecken.
Jag går idag in i v.35 och det är
endast 41 dagar kvar.
Och nu kommer vi till den stora frågan, Varför i hela helvetet skaffar man barn?
Ingen kan någonsin svara på det? Eller det borde inte kunna det.
Börja inte med, Ååååh de är så fantastiskt att vara gravid, åååh dom ger mig så mycket?!... Bla Bla Bla.
För vet ni vad? Jag har aldrig i hela mitt 27 åriga liv fått så många (trasiga morsors berättelser) över mig som nu.
Det börjar med en tid som fet, otillräcklig och värkande kroppsdelar hit och dit.
Oj oj oj, Ska du gå hela sommaren? Stackars, Vänta bara det blir bara värre m.m.
Sen verkar det komma en förlossning också? Som är det absolut värsta i ens liv, Skita ut en soffa, Fotboll, Blod, Spricka, Avslag 6 veckor, såriga vårtor, Say no more....
Efter förlossningen kommer tiden då du ALDRIG mer får sova, inte kunna skita ensam, livet blir aldrig mer som det varit.
Men det är nu jag börjar fundera efter otaliga månader med kommentarer från alla håll, Om man nu gjort misstaget( som det låter på många) att skaffa ett barn... Varför skaffar man då ett till?!
Nu kommer ni att tänka, Uhhh det var då väl till att överdriva? Jasså, I denna text har jag inte ens fått med hälften av alla kommentarer och upplevelser som uppdagats under min tid som flodhäst.
Spännande att det ska talas så mycket om dom negativa sidorna hela tiden? Inget alls om att det är kul?!
Så frågan är.... VARFÖR BARN?=)
Jag kan inget säga, För jag inget vet.
Om några månader får ni min syn på det hela.... Vänta och se.. Haha...
//Den evigt undrande bitterfittan!. hihi