Svansen mellan benen.

Jag är trött på människan som helhet. 

Jag är besviken på människan som alltid ser vad den vill ha.

Jag är ledsen för människan som inte såg sin personlighet. 

Jag är glad för att människan visade sitt rätta jag. 

Ännu gladare är jag för att mina ben gick åt rätt håll medan hjärnan ville bevisa motsatsen. 

ödmjuk.