Idag fick jag hem Li! Äääääntligen :)
Efter lördagen och söndagens skitpass var jag relativt säker på att något va knas. Jag hade mina känningar om att det satt i framvagnen. Ni vet den där känslan vid träningsvärk och en trapp? Det lutar nedför och man känner hur jädra ont det kommer att göra!?
Jag fick den känslan i landningarna på Lördagsturen, Det var som att han neg i landningen, han trängde inåt och sjönk ihop. Dessutom tappade han frambenen över oxern och cyklade över. Riktigt läskigt! Ni som har vart med ett tag på bloggen och sett bilder samt videos vet hur sjukt snabb han är i frambenen, bra teknik och jämna ben. Men nu var något riktigt illa.
MYCKET RIKTIGT!
Hästen var tvärlåst i framknä och kotor. Han har aldrig varit så i framdelen. Sedan var han låst i bröstryggen och liiite i bäcken. Men där har jag heller inte känt nåt. Som Li sa, Jag vet att det är nåt när du ringer.
Nålarna vek sig på punkterna för mjälte och överlinje. Han har tunnat ur sista 3 veckorna och vi ska ösa på med muskelbyggande preparat. ;)
Jag har ett sånt fantastiskt team runt mig. Li som kommer i ur å skur. Hov-Danne som åker från Västerås för att sko. En veterinär som klämmer in oss på momangen trots knökfulla dagar.
Man skulle kunna tro att vi var etablerade i eliten med denna uppbackning. :D
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar