Att stå mellan två dörrar.

När en dörr stängs öppnas en annan.

Det är inte alltid så faktiskt. Ibland står man mellan två dörrar och vågar varken knacka eller öppna.
Man står där och är alldeles tom, men ändå fylld av hopp.

Fel dörr kanske öppnas men det är lika bra att luften strömmar in, Vem kan stå i ett väntrum utan syre?

Någonstans inom mig har jag vetat svaret, Men man önskar ibland att någon byter ut det och allt blir helt annorlunda!

Du får helt enkelt kliva in i det där rummet som du inte målat själv, det är oplanerat men ändå ganska bra. Ingen har varit där tidigare och nu är det ditt val av färg.

Man ska alltid försöka se dom ljusa färgerna, Försöka se en mening med allt. Så är det faktiskt.

Det du inte kan påverka är det ingen ide att lägga energi på.

Det du känner är just precis det du känner.....

Fredagar är djupare än andra dagar.



Nästa gång jag inte vågar knacka på en dörr kanske någon annan hinner före. Vem vet? Där står din drömhäst som kommer ta dig hela vägen?