När anses du vara överviktig?
Det är så olika från person till person, Urspungsvikt, Ålder, Fysiska förutsättningar och självklart det psykiska välmåendet.
Det sistnämnda går i min värld hand i hand. Jag tror i ärlighetens namn att ingen vill vara fet och otymplig. Inte kunna röra på sig obehindrat eller komma i sin favvoklänning på sommaren?
Jag har själv varit i det läger då man förtränger och tänker... Jag är nöjd med mig själv hur jag än ser ut, Skiter i vad andra tycker osv...
En dag skrek min kropp - DU BRYR DIG ! Jag vet att du bryr dig. Du är inte nöjd med att vanka runt och inte orka något. Sen att du skiter i vad andra tycker... Ja det må vara sant i detta nu. Men du är INTE nöjd med hur du ser ut eller mår Ida.
Jag ställde mig i spegeln 3 månader efter graviditeten och insåg att det här är inte jag. Acceptansen över att jag fött ett barn och att man inte är topp i kroppen efter vet jag. Mina bristningar på magen älskar jag, Mina tepåsar till tuttar är som dom är efter att matat min son. MEN... Flåset och det överflödiga ville jag inte ha kvar.!
Jag vägde 103 kilo som gravid. Gick upp 42 kilo av att äta apelsiner och vegetarisk kost. Helt ärligt kan jag inte komma ihåg att jag skulle vräkt i mig något för att kunna spränga 100kilos gränsen.
Det jag nu visste 3 månader senare var att jag kommer behöva hjälpa kroppen för att hitta tillbaka till den Ida som kan röra på sig utan att gråta av smärta i knän och resterande kroppsdelar.
Kroppen är precis som ett konto, Du kan inte äta mer bränsle än vad du gör av med på en dag.
HÄR börjar egentligen min resa.!
Hur? Vad? Och hur MYCKET behöver min kropp för att vara glad, orka röra mig men samtidigt tappa överflödiga kilon. Vi pratar inte om 3-5 kilo! Här snackar vi ca 30 kilo!
Först la jag upp ett mål, Jag skulle ner till 85 kilo. Sedan 80kg. Sedan 75kg... osv.. Sagt och gjort! Men en egen filosofi och kosthållning som passar mig klarade jag mål efter mål... Ibland tog det 2 veckor längre än jag planerat i min målkalender. Jag kunde öka både takt och längd på mina promenader. Jag var så lycklig.
Framgång föder glädje som i sitt led föder mer vilja.
Det viktigaste och bästa jag gjorde i detta var att jag fokuserade bara på kosthållningen. Planerade frukost lunch och middag med frukter där emellan. Jag tror att många gånger ska man vara så duktig och göra nystart i livet men går på niten för att man ska äta rätt, börja träna osv. Allt på en gång har jag svårt att tro på.
Det kommer att komma upp ett kostschema som jag följt, Eller ungefär hur det har sett ut för mig och det har ju uppenbarligen funkat finfint för mig och min kropp.
I skrivande stund står jag här, 43 kilo lättare, äckligt glad i livet och mer taggad än någonsin för att träna rätt, äta rätt och bara må bra. Vikten är inte det som räknas mest men det är en bra måttstock. Jag var nere på 57 kilo ett tag men öka upp rätt snabbt när musklerna satte sig. Dom 3 kilon som studsade tillbaka var bara glädje, för det var RÄTT kilon som kom!
Jag förespråkar inte bantning eller svält av något slag. Sådant kommer bara tillbaka när man vill bli stark och ökar träningen.
Det ska kommas ihåg att det här är MITT liv. För andra kanske det fungerar på ett annat vis.
En dagsfärsk bild.

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar