Jag blev så sjukt glad idag när jag gick in på Facebook och kollade kommentarer till min länk hit.
Eller rättare sagt jag blev glad, varm i hjärtat och otroligt tacksam över hur bra människor jag faktiskt har i min närvaro/frånvaro/tillvaro.
Kommentaren som att JAG är värd det jag nu får uppleva. Är för många väldigt svår att skriva och framförallt tycka.
Varför ska någon annan få glädjas? Det kunde ju ha varit jag? Varför ska någon annan prestera? Det kunde ju ha varit jag.
Det tåls att älta, Det tåls att ta upp.
Många gånger så är det enklare att titta bort och önska att nästa gång är det jag som får ett glädjefnatt, Men det ska inte glömmas då att andra kanske glömmer dig eller rent av skiter i dig.
Avundsjuka sägs vara fult.. Ja visst är det fult i viss mån. Men att i stället vända på det och faktiskt kunna se det som nåt bra är större. Någon vill uppleva det DU har, det DU lyckats gjort, Det DU kunnat förvalta.
Det jag kan sakna i hästsporten är lagkänsla, Vi jobbar tillsammans fast vi är back eller forward. I det här fallet dressyryttare eller hoppryttare. Vi jobbar tillsammans trots vi har olika år av erfarenhet, Vi jobbar tillsammans trots material.
Älska det vi gör är stort- Älska det vi gör tillsammans är STÖRRE!!!
amen.
Limitations live only in our minds. But if we use our imaginations , our possibilities become limitless.
Jag kan ju som du vet inget om hästar. Men tror att det är lite lika som med hund fast sådär 600 kg tyngre. Däremot är jag säker på att du som människa glad, positiv framåt halvgalen och villig att testa plus din enorma envishet gör att du kan gå hur långt som helst. Jag ser det när du tränar hund och inser att detta med häst kan du bättre. Du har en skön stil tjejen!!!! Önskar dig fortsatt lycka
SvaraRadera