en helt underbar skogstur.

Vi styrde kosan upp mot bastberg och det var helt fantastiskt före. Vägarna är hårt preppade med snö och hästarna får perfekt grepp och man kan jobba i olika tempon utan att va rädd för att det ska släppa och bli halt.  Jag försökte mig på byten men det är omöjligt med en pigg Ru...

Så jag fokuserade på att korta/länga i lätt sits. Vilket fungerade hur bra som helst. Han var framme direkt jag lättade på höften och drog jag tillbaka så stanna han upp.

Det är väldigt nyttigt att rida ut sina hästar.  Jag kan tyvärr erkänna att jag är riktigt dålig på att rida i skogen utan sällskap just pga hans psyke. Vi rider ju oftast utomhus på åkrar och vägar här hemmakring men just dessa långturer har det varit sämre med.

Whilma och Callisto är perfekt sällskap då hennes ponny är stadig och förbannat orädd.

Idag fick Whilma se hur han gör när jag är ensam och då förstod hon hur tråkigt det är att rida ut på honom=(.

MEN... Nu har vi sällskap av varandra och jag är superglad. För min häst ska få galoppa fort ibland för att sträcka ut och släppa på spänningar.

I morgon är det hoppning på kvällen. LÄNGTAR.

Det känns som om vi är på G. =)

NÅGON?? Som vet vad det är för typ av väg som ser ut som en daggmask?!:)