Jag har en träningsvärk från djupaste helvetet. Så det har varit en relativt lugn dag.
Mötte upp Whilma för en skogstur. Jag var först lite tveksam till att rida idag då Rupinen ömmade i ryggen. Nu vet jag inte om jag tog i för hårt eller om han kanske hade känningar?! Vad gör man då? Jo man skriver ett sms till Li och det tar ca 30 sekunder och hon ringer upp för att boka in en tid dagen efter! Hur förbannat bra är hon? Hur jäkla bra team har jag runt mig? Och för att kunna rida ut en snabbis lånade jag Ernsties mormor också.... Tack tack tack för att jag föddes in i denna räkmacka.
Så det passade perfekt att han skulle vila i morgon som planerat. Bara att han får en extra koll och lite behandling (om det behövs).
Dagens ridtur då? Jodå det va helt enkelt medelmåtta och jag börjar snart grina över den sjukt dåliga känsla som befinner sig i vänster galopp. Eller rättare sagt kort vänster galopp. Rider jag större språng med mindre tryck i är allt som vanligt.
Så fort jag bromsar upp, pangar på och håller i blir han som en damcykel i ryggen, linus på linjen i gången och hans ansiktsutryck likt Krösamaja.
Jag ska lägga mig nu och hoppas han är oöm i ryggen. Eller kanske hoppas att det är därför han wobblar i galoppen? Jag vill ha en förklaring till hans beteende. Och det är NU.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar