Att passa ut ett bett.

Eftersom Ru har blivit starkare i kroppen och väldigt mycket hetare mot hinder i hoppningen behöver jag nu ett pinnhål "starkare" bett.

Det låter grovt att säga betsla upp när jag provar byta från gummibett till 3-delat Stubben Golden Wing =).

I vilket fall har jag fått låna ett sådant och har provat det två ggr, En gång i skogen och igår skrittade jag bara men han verkar gilla det.
Tanken är att jag ska ha det i helgen på tävlingen, Jag har aldrig markarbetat på det eller hoppat men jag chansar i första klassen. Tar med mig gummibettet till andra klassen ifall jag får för stark broms.

Jag skulle passa in detta Golden Wing bett och jag fick klia mig rejält i huvudet. Drog upp det i sidostyckena och kikade på mungiporna, Han såg ut att le konstant. Jag sänkte igen och nu såg det bra ut, Öppnade munnen och såg att det slog i den där ensamma lilla tanden. Jahapp, Jag höjde igen så att mungipan drogs upp och då låg det perfekt i munnen. Ja det ser lite konstigt ut men han verkar nöjd och har inte "slabbat" runt med bettet utan det ligger helt stilla.

Jag vet att många har regeln två veck i mungipan för inpassning. Men SNÄLLA! Öppna munnen och kika hur det ligger också. Dra lite i tygeln när hästen smågapar och se hur det rör sig i munnen. Sen är det väldigt individuellt hur hästen vill ha bettet, Men det är vi som måste våga bli bättre och söka andra vägar. Bara för att hästen verkar okej kanske det finns en annan väg till att bli bättre?!

Jag gjorde felet när jag inte bytte hoppsadel snabbare. I efterhand är jag så sur på mig själv.
Bara för att den låg bra bytte jag inte till en som var bättre. Han visade ju i landningarna att han var irriterad. Men var det sadeln? Var det nåt annat? VARFÖR provade jag inte byta tidigare.

Så nu är jag i testa bett-världen igen.

Sadeln är maximalt bra. NU ska jag hitta det perfekta bettet också.

Den som söker.. Han finner har jag hört ska vara ett bra motto.