när det inte längre går att välja.

Vissa gånger i livet blir det inte som man planerat eller tänkt sig.

Saker och ting kommer kanske "olägligt" men ändå helt fantastiska.

Men du står ändå där med ett ben på ena sidan, medan det andra frusit fast och vägrar släppa fästet.

Mycket och många tankar är det som snurrar just nu.

Hur gör man, Vad gör man, När gör man?

Hur fel kan det bli? Eller hur rätt kan det bli?

Det känns som om jag fastnat i en rondell och rädslan över att ta fel avtagsväg är stor.

Bäst är att fortsätta i rondellen ett tag till, Behålla lugnet och sen ta den väg som är närmast när farten börjar ta slut.


Lite flummigt och djupt inlägg. Men det är lite flummigt just nu.

Mina män i livet. Viktigaste som finns.