Ruzzel Crowe Tävling Falun

Dagen började 04.11 och det var faktiskt en pigg Ida som skuttade upp ur sängen. Ernst-Loui fick mat och sen somnade han om.  På med kläderna och ut i stallet för att fixa iordning Ru. Kolla så knopparna satt kvar och pussa en del.=). Han hade sovit gott och kunde (hör och häpna) kissa INNE.!

Wow.  Lastade honom och iväg.  Det kändes som julafton fast 30000 ggr bättre.



Jag är tillbaka i en kavaj, vita ridbyxor och ett leende som inte går att ta miste på.



Väl framme vart det kort om tid, Min älskade vän Ebba hade sullat bort sitt pass. Älskar dig ändå;).

Så vi letade och fick lov att kasta på Rosa hennes saker eftersom Ebbis startade först.



När hon red iväg kunde jag göra iordning allt utom sadel på Ru i transporten helt själv. Han är så otroligt snäll när man kryper runt och donar.



Sen kom han ut ur buren. Då vaknade herrn och det var en spänd kille med dynamit i röven.



Skrittade ner till framridningen och han va rädd för alla människor och jag kunde rida 2 varv i balanstrav och galoppa 1 varv innan jag fick gå in på framhoppningen. HEJ STRESS! Fast denna dag var det nog bara bra.  In på framhoppningen och där var det snabba ryck.  Fyra gånger på lilla , 2 ggr på räcket och 3 ggr på oxer. Som jag alltid försöker hålla.  Sen precis innan jag ska ut tar jag ett språng på räcket för att väcka honom.



Det vart en riktigt bra framhoppning och han var helt med på noterna.  Sen... Till det viktiga.



HAN DOG! Min häst fick bränslestopp när han kom in på banan och jag måste ha förbränt 800 kalorier på 57 sekunder. Ni kommer att se hur seg och överhoppande han är.

Jag tror att det vart väldigt mycket att titta på, Läktaren är stor och ljudligt ridhus, samt en hel del tittiga saker. För övrigt var det precis samma hinder dagen efter i 1.20 samt 1.30. Så jag kan tycka att 90cm va rätt tuff med titthinder.



Känslan på 1 och 2 var bedrövlig, Hinder nr 3 vart bra men han backade av på 4 igen. Hinder nr 5 var ett hinder med mycket fel och Ru ville verkligen checka av innan han hoppa. Därav 1.40 språng.  PUST. Här var jag trött=). Hinder nr 6 och 7 gick okej men jag får ändå inget flyt och sen sista hindret va katastrof.



MEN..... Han kämpade sig runt och gör en nolla. Det svåra med Ru är att veta om han är försiktig eller "rädd". För jag får inte känslan av att han ska stanna men ändå inte rusa och hoppa av glädje.

Fast tittar jag på filmen så ser jag ändå att han spetsar öronen och söker nästa hinder, Men vill kolla av innan han hoppar... Han är nog bara klok.



Jag måste lära mig att vänta på honom. Jag blir lite ivrig och stressad när jag känner att det inte sugs mot hindret. Så nu är det bara att ta nya tag och hoppas att vi kommer med till Gävle 5 April.