Ru är något väldigt speciellt för mig, Det är den häst som kommit mig närmast.
Vi kan varandra helt och hållet.
Jag kan varenda hårstrå på honom, Hur hans ben ser ut kl 7 på morgonen 5 på eftermiddagen.
Jag vet vilket humör han är på i ridningen av att bara ta ut han på gången. Han känner av mina spänningar och jag hans.
Varje steg han tar kan jag analysera och säga direkt om nåt är fel, att ta in honom från hagen ger mig tillräckligt med info för att se hans rörelsemönster.
Det är en underbar känsla att ha en kontakt med ett djur på detta vis.
Ibland kan vi stå på olika sidor av spelplanen, Men det är mestadels för att båda är ganska bekväma och fördjävla envisa. Allt som oftast synkar vi och kan gå vidare....
Jag funderar mycket på om jag hade gjort saker annorlunda innan operationen ifall jag känt honom lika bra som jag gör nu..... Men förmodligen inte.
För dom som känner Ru vet att han är SPECIELL.... Och inte jätte lätt att förstå sig på.
Allt från att han kan få sadeltvång helt plötsligt, Det går inte att ta av sig kläder från hans rygg, Han skiter fullständigt i om resten av flocken galoppar ifrån han... Han lunkar vidare själv.
Rupert kan vända sig i trailern, sitta fast över bommen utan att riktigt bry sig. Ibland är han såå lugn i jobbiga situationer så det går inte att förklara, men samtidigt kan han bryta ihop för nåt simpelt.
Han kan gå från att se ut som en bitig hingst till att bli kallad för travare av okända människor.
Denna häst är så speciell att han måste upplevas.. Han fastnar i hjärtat ganska fort.
Ska bjuda på lite bilder.... Det är från att jag köpte honom till det som är idag.
Samma dag som jag hämtade min prins
Allt ska undersökas
Den jobbigaste dagen i mitt liv, Ru opererades.
Sommaren -12
Hoppträning Hästliv Siljan
Ett långt inlägg om kanske nåt såå oviktigt för vissa, Jag förstår det, Men då har man heller inte träffat Ruplund=)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar