Du väljer själv…. du kan välja här och nu om du vill fortsätta eller avsluta läsningen HÄR.
Du fortsätter? Kom ihåg då att INTE va irriterad när du läst den sista punkten?
Deal..
Jag går min egen väg. Jag går den väg jag tycker känns bäst, Det är inte den väg som alltid är skyltad, plogad eller belyst.
Nej jag hittar mina egna kostigar och njuter av tystnaden mellan stegen där ingen annan än jag finns.
Det var fel.. Där jag och Ernst-Loui finns.
För detta inlägg kommer mest att handla om just OSS!
Att vara gravid är ett kapitel i sig. Många kommentarer om det ena än det andra. Skillnaden mellan att vara gravid och att vara mamma är att du kan forma ditt barn utanför magen. Under dessa månader som gravid kan du ha tur eller otur med olika krämpor.
Att vara mamma kan du också ha tur/otur, Kolik eller inte….
Men sedan kan du göra val och forma ditt barn. I rätt stor utsträckning faktiskt! ENLIGT MIG.
I morgon är Ernst-Loui 3 månader och 17 dagar på pricken, Då väljer jag att börja jobba!
Ni ser alldeles rätt! Jag ska i morgon göra min första arbetsdag på 50% i 3 veckor. Jag kommer vara på jobbet i 4 timmar. Under 3 av dessa timmar sover han och därmed missar jag inte speciellt mycket.
Många tankar kring detta vet jag finns, Men jag går min egna väg! Det känns bra för MIG.
Amma? Eller ersättning? Eller varför inte båda delarna?
Jag älskar mitt barn över allt som finns på jorden. Jag grät senast i morse när jag tittade på honom och hans hjärtslag får mina att hoppa dubbeljämfotaskutt.
Fast jag älskar även mitt liv, Det liv som jag hade innan fortsätter även det!
Jag har börjat ge Ernst-Loui ersättning och flaska, REDAN? Japp han kan äta tutet, flaska, ersättning, tutte och och och och…. snart även mat.
För MIG kändes det väldigt bra om han kan äta från flaskan när jag åker iväg och tränar, rider eller umgås med kompisar. Här är det delade meningar i mångt och mycke. Rent av 700 delade meningar som kan delar 700 ggr till.
Tiden i ditt liv när du ammar är så kort, Njut och ta vara på den.. Det är just det jag gör. Jag ammar fortfarande och kommer amma ett tag till, Varför jag ger ersättning är för att orka amma en längre tid.
Jag avskyr att känna mig låst och det var precis det jag gjorde. Ingen annan än jag kunde umgås och få närhet av denna underbara gosse. Hans pappa kan ha hud mot hud när matningen sker…. Barnet får närhet och trygghet från fler än jag? Vilket jag kan tycka är helt underbart?
Läser du fortfarande?
Nu ska jag inte störa mer…. Det är min väg jag valt att gå, Det är mina beslut som jag hoppas blir rätt i längden. Fast jag behöver inte hoppas… Tunnelseende och självsäkert VET jag att det är rätt. För jag valde denna väg och ingen annan behöver följa mina spår.
Hoppas du inte sliter ditt hår över att mitt barn redan nu får ersättning trots att tuttarna fungerar. Det kommer gå bra, För mina tuttars "bäst före datum" fick längre hållbarhet genom avlastningen från ersättningsburkarnas levnad.
Tack för mig!
Gå din egna väg, Njut av blickar, kommentarer i den mån att folk bryr sig. Men rikta in dig på den stig du valt.
Gå din egen väg.
Härligt Ida! Gå DIN väg! DU vet vad som är bäst för DIG! och DITT (ert) barn! Är du lycklig blir dina pojkar lyckliga! Heja dig!!! KRAM!
SvaraRadera