Idag jobbade jag mellan 9-13, Det var aningens segt och jag känner mig mer och mer sliten.. Men skam den som ger sig.
Hem till gården för att ta hand om lille Wånka en stund innan han åkte ner i vagnen och ut i stallet som sällskap åt sin mor.
In med djuren och fixade iordning Ru för en tur på banan.
Barn, Hund och häst på samma gång pulsade jag genom snön med pallen i andra handen. PUST.
Väl uppe på hästryggen startade jag med att böja loss i skritten, Han satt fast i vänster och när man då får igenom innesidan tvärstannar han och gör en bakut, Allt för att visa vem som bestämmer.. Trodde han ja!
Skrittade säkert i 15 minuter och verkligen lossade honom. Sen fattade jag galopp och stod upp i lätt sits där jag fokuserade på böjningen och låg form. Samt att dra in/spänna bålen för att ha så bra balans som möjligt i varje språng. Försöka röra mig så lite som möjligt trots stor inverkan på hästen.
Jössenamn vad det tar på kroppen när man fokuserar mer på sig själv än hästen.
MEN SEN….. hörde jag en Wånka som skrek i vagnen! Från galopp vart det grisnit och hoppa av för att stoppa i nappen igen.. Men han ville inte somna om så jag och min bruna springare fick snällt traska in i stallet igen. Alltså… Obefintlig avskrittning idag kan man säga!
Denna lilla man som jag älskar obeskrivligt mycket har sådan makt =). Han avbryter ridning vid minsta lilla pip.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar