När man blir gravid får man skicka in en ansökan om hur man ska se ut, vara, må och leva.
När man är 6 månader gången får man skicka in en ansökan om hur barnet ska se ut, vara , må och dess fratmid.
Efter graviditeten får man skicka in en ansökan om hur man ska må, se, ut och allt är frid.
Nej.. Det verkade inte slå in alls för mig på punkt 1.
Min ansökan såg ut som följande.
Hej, Mitt namn är Ida.
När jag va i v.15 såg jag på Helenius hörna och där va Malin Åkerman gäst. Hon hade en röd, lång jätte fin klänning på sig och såg bedårande ut. Hennes hår va blondt lockigt och kroppen va ... helt PERFEKT. (ordet finns faktiskt).
Då kom jag på att jag skulle be och böna för att få se ut som henne, Precis som henne. För det ska ju vara så det passar andra med hur man ser ut i samhället. Inte för smal, Och inte för tjock.
Jag väntade några veckor, Ingen hörde av sig och sa att - Vi har fixat din kropp! Du får se ut som Malin!.. Jag väntade och väntade.
Nu är jag i v. 29 och det jag väntade på vart inte hennes kropp. Papperna har förväxlats på vägen.
Och jag inser att den som önskade sig Anna Book-looken (inget fel på anna) blev besviken. För den fick jag.
Den som hade önskat sig celluliter stora som fruktfat blev nog också besviken, Det fick jag.
Den som önskat sig kommentarer om att tvillingar är på G blev utan, Dom fick jag!
Vet ni. Den där förbannade ansökan finns inte! Den har heller aldrig funnits.
Men tydligen finns det ett ideal om hur den gravida kvinnan ska se ut. Och ännu mer tydligt är det det att idealet är SÅ olika för varje person.
Jag väntar mig inte kommentaren som
- guud va fin du är.
-du strålar
-du är perfekt
osv.
Det enda jag kräver är att jag får vara jag.
Att min bäbis kommer får vara bäbis.
Att min kropp tar precis den tiden den behöver för att må bra efter hela karusellen.
Tävlingen om att söka, finna och hitta en mall är slut. SLUT.
Jag vill att ni lever precis som ni själva vill.
Frid till er läsare där ute. <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar