hur i helvete.

Tänkte jag när jag vart glad över plusset på stickan??

En fantastisk liten varelse var på väg. Problemfritt, underbart... Osv!? 

Njae, Vi börjar med en förlossning som tog musten ur den lilla, hamnade på avd 33, en ljumske med svamp som spökat... Och nu?! En förbannat hemsk förkylning. 

Vi är vakna för att Loui ska byllsas upp i sin skidbacke, Snoren rinner ner i lungorna, sitter fast och han är ledsen. Näsdroppar, pipett är bra men inte tillräckligt. Min lille snorkel mår inte bra.... 

Jag vaknar till och han kippar efter luft, upp och gå, amma lite för att sen lägga honom på sidan. 20 minuter och vi lägger tillbaka på rygg. Skidbacken och huvudet högt. 

Seriöst?! Det älskade plusset på stickan är det mest fanstastiska i livet. Men hur i helvete tänkte jag bland dom fluffiga molnen? Oro, vakna nätter och ångest. 

Välkommen Ida till verkligheten. Ständig

Oro är nu i din farstu.