Ida och Ru 3/3 Hoppning

Lägger ut en film på två språng till att börja med.



Vi har en lång väg att vandra men jag har iaf börjat denna vandring mot att kunna starta 130cm i höst.



Igår jobbade vi med långa och korta anridningar.  I 120-130 kommer hinder mycket snabbare och det gäller att hitta rätt distans och ligga rätt på linjerna. Det är som i slalom, Råkar du tryckas åt något håll blir linjen till nästa käpp/hinder sämre och balansen ändras =språngkurvan.



Igår fick jag en rejäl väckarklocka när min tränare (för övrigt världens bästa) Ebba skrek att det ser ut som att vi är ute på Söndagspromenad. Jag styrde på en oxer som var på 140cm i en galopp som inte ens skulle godkännas som galopp i ett dressyrprogram. =). Gör om gör rätt för faen.



Nåväl. Utan att hästen ska springa fort så ska man rida med tryck. Man ska kunna komma nära eller ibland lite längre ifrån utan att det ska vara en katastrof.  Jag satte upp ett annat tempo med ett helt annat tryck och därmed var han helt med på noterna. Han hoppar som aldrig förr och jag kan helt ärligt säga att sadeln är magisk. Vi båda älskar den och min position har ändrats radikalt, Speciellt i landningen. Jag kan vara med framåt och hittar snabbt balansen igen.



Det tråkiga när man känner att man är på G är att tävlingarna är endast ett fåtal och ganska låga. (Inte meningen att låta stroppig).



Men jag får helt enkelt se mig besegrad och åka till Orsa för att rida en 90 cm?! annars är det ingen tävling förens i Maj!? Jo... Jag skulle kunna åka till Uppland om pengarna hade räckt.



Så... Hur skulle ni göra? Ut och vädra tävlingsnerverna eller vänta till Maj?=)